Pandemin urholkar satsningar på välfärden

Vi har med stor oro tagit del information från såväl SKR´s chefsekonom, Annika Wallenskog, som från underhandskontakter i Regeringskansliet och deras bedömning är att regioner och kommuner inte kommer att få ersättning för covidrelaterade merkostnader för våren 2021. Vi vill därför särskilt uppmärksamma regeringen på vad detta betyder och vilka konsekvenser det får.

Regeringens tillskott till kommunsektorn under pandemin 2020 underlättade hanteringen av en allvarlig och extraordinär situation. Tack vare stödet kunde kommunsektorn sätta in rätt åtgärder utan att tumma på kvalitén i den övriga verksamheten. Med facit i hand är det lätt att konstatera att utan de extra resurserna hade pandemin varit förödande för välfärdens finansiering och lett till ekonomiska konsekvenser som skulle ha påverkat många kommuner under lång tid.

Personalen inom vård- och omsorg är idag slutkörda och många sätter nu sitt hopp till att regeringens aviserade satsningar ska leda till en starkare och bättre äldreomsorg. Bättre för de äldre men också bättre för våra medarbetare i dessa verksamheter.

Men pandemin är inte över och den fortsätter att skapa stora merkostnader för kommunsektorn. Under årets första fyra månader har t.ex. bara Härnösand, Kramfors och Sollefteå haft merkostnader för motsvarande 57 miljoner kronor.

Det är kostnader som är direkt hänförliga till hanteringen av Covid19. Det handlar främst om personalkostnader för ökad bemanning och begränsningar av antal tjänstgöringsplatser för att kunna bedriva s.k. kohortvård och ett smittsäkert arbete i allmänhet. Men det handlar även om skyddsutrustning och kostnader för covid-testning. Denna kostnadsökning är redan väsentligt större än de medel som regeringen avsatt för att utveckla äldreomsorgen.

Idag ska kommunerna använda riktade statsbidrag för att utveckla en del av äldreomsorgen samtidigt som ekonomin urholkas på grund av pandemin i andra delar med skenande kostnader som följd.

Vi står även i startblocken till den stora reformen om en god och nära vård och den reformen innebär en omfattande nationell omställning av hela hälso- och sjukvårdssystemet, varav äldreomsorgen är en stor del. Det handlar om att bibehålla eller öka kvaliteten i vården, förbättra människors tillgång till vård, människors förtroende för vården ska öka, vårdgivarnas samlade resurser ska kunna användas mer effektivt och bidra till jämlik hälsa, trygghet och självständighet

Omställningen är nödvändig, möjlig och önskvärd. Inte minst har pandemin på ett smärtsamt sätt blottat brister i det gemensamma ansvar som kommuner och regioner har för vården och omsorgen av våra äldre. Det är därför inte bara den kommunala ekonomin som urholkas om de satsningar som nu görs istället behöver användas för att klara befintlig verksamhet och ekonomi i utsatta kommuner. Även våra möjligheter till utveckling hotas. I det påbörjade arbetet ligger att hitta nya arbetssätt, att arbeta med välfärdsteknik, att höja kompetensen och skapa en bättre arbetsmiljö för våra anställda. Sammantaget vill vi att status, förtroende och anseende för omsorgen ska öka.

Risken är stor att inte bara satsningarna urholkas utan om situationen fortskrider så kommer nedskärningar och effektiviseringar inom kommunsektorn behövas för att hantera kostnadsökningarna. Den önskade ambitionshöjningen blir istället det motsatta och reformen om god och nära vård inom äldreomsorgen riskerar att stjälpas innan den ens påbörjats.

Kommunsektorn måste få långsiktigt rimliga möjligheter att planera verksamheten. Att möta de effekter som pandemin haft på vård, skola och omsorg kommer även framåt att kräva stora ansträngningar. Det är ett planeringsarbete som måste börja redan nu men ett arbete som försvåras kraftigt om de ekonomiska förutsättningarna inte finns.

Regeringen bör därför ta i beaktande att pandemin ännu inte är över och att kostnaderna för att hantera denna extraordinära situation fortfarande tynger kommunernas ekonomier. En försäkran från regeringen om att staten även under 2021 kommer att bekosta de tillfälliga och för kommunerna stora kostnader som hanteringen av pandemin medför skulle inte bara underlätta hanteringen idag utan också bidra till att bygga välfärden starkare och ge bättre förutsättningar till en god och nära vård som är jämlik i hela landet.

Bakom denna uppmaning står
Malin Svanholm
Kommunstyrelsens ordförande i Kramfors kommun
Johan Andersson
Kommunstyrelsens ordförande i Sollefteå kommun
Andreas Sjölander
Kommunstyrelsens ordförande i Härnösands kommun