God man, förvaltare, förmyndare

En person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller annan orsak behöver hjälp med att bevaka sina rättigheter och ta hand om sin egendom samt sin personliga omvårdnad har under vissa förutsättningar rätt att få hjälp av en god man eller förvaltare.

Beslut om god man

Vanligtvis är det tingsrätten som beslutar om att bevilja någon en god man, förvaltare eller förmyndare. Tingsrätten kan också besluta om att utöka eller minska ett redan befintligt godmanskap eller förvaltarskap.

I vissa fall kan kommunens överförmyndarnämnd besluta om god man, till exempel om det blir aktuell med byte av god man eller förvaltare.

Olika begrepp

Den som hjälper och ställföreträder en person kallas god man, förvaltare eller förmyndare. Vilket begrepp som används beror på vem den gode mannen, förvaltaren eller förmyndaren ställföreträder och i vilken omfattning.

Det finns en avgörande skillnad mellan att vara god man och förvaltare.

Den person som får hjälp kallas för huvudman.

Vad gör en god man?

God man är en frivillig insats. Den enskilde ska ge sitt samtycke till att få en god man. Det är bara om huvudmannen inte kan uttrycka sin egen vilja som tingsrätt eller överförmyndarnämnd får förordna om god man utan huvudmannens samtycke. I de fallen ska anledningen tydligt framgå av utredningen.

Gode mannen är endast ett biträde till huvudmannen, som har kvar sin rättshandlingsförmåga.

Det betyder att gode mannen måste inhämta huvudmannens samtycke till alla rättshandlingar utom de som berör den dagliga hushållningen.

Saknar huvudmannen förmåga att ge sitt samtycke är gode mannen behörig att själv företa rättshandlingar inom ramen för sitt förordnande och för huvudmannens bästa.

Vad gör en förvaltare?

En förvaltare har, inom ramen för sitt förordnande, ensam behörighet att företa rättshandlingar för huvudmannens räkning, utan att inhämta hans eller hennes samtycke.