Johan Gulliksson, född 1814 (i folkmun kallad Jan Gullik), erhöll odlingsrätt på torpet i mitten på 1800-talet av hemmansägare Nils Nyberg som var ägare till hemmanet nr 3 i Hallsta. Uppgifter säger att stugan timrades upp 1854.
Tillsammans med sin hustru Maria Helena Mattisdotter, född 1818 drev Jan Gullik odling på torpet.
Jan Gullik fortsatte med nyodling så länge han orkade. Som mest tros att två kor och ett ungnöt samt några getter kunde vinterfödas på torpet.
Jan Gullik dog 1900, 86 år gammal och hustrun några år senare, 1905. Makarna fick 2 döttrar. Sedan Gullikssons lämnat stugan stod den mestadels tom, tidvis kan den dock ha bebotts av skogshuggare.
Två makar Näslund, Abraham och Karolina fortsatte med traditionen att bjuda sommarens skogsströvare och vinterns skidåkare ett välkomnande, oftast med kaffe, när man växlade nyheter mellan bygden och naturen. På 10- och 20-talet var det inte ovanligt att Jan Gullik var färdmål för utflykter.
Näslund dog 1922 och hustrun några år senare. Så sent som 1929 tycks hon dock ha bott kvar på torpet.
När STF på 1920 talet beslöt sig för att aktivera sig på orten började man med att bygga ett utsiktstorn på Hallstaberget 1929. Därefter uppfördes Hallstastugan 1932.
Jan Gulliktorpet avstyckades för STF:s räkning 1937 som lät renovera byggnaderna och föranstalta om servering vintertid. Härigenom fick Jan Gullik en mera officiell prägel som utflyktsmål.
1943 övergick Jan Gulliktorpet i kommunens ägo.
