Utmaning: Kompetensförsörjning

I debatten framstår ibland jobb inom kommunal vård och omsorg som lösningen på frågor om arbetslöshet och socialt utanförskap. Som om det vore yrken som kan utföras av personal utan erfarenhet och utbildning och det är så professionen har behandlats under lång tid.

Även idag förekommer det frekvent att erfarna och utbildade anställda kan bytas ut mot oerfarna vikarier med lite eller ingen utbildning utan djupare reflektion om hur det kan påverka kvalitén. Detta var en av de svagheter som upptäcktes under pandemin.

Ska de äldres rätt till kvalitet men även anställdas arbetsmiljö kunna värnas är det viktigt att skapa förståelse för att arbeten inom kommunal vård och omsorg är ett yrke där såväl intresse, lämplighet och utbildning är viktiga beståndsdelar. Detta är yrken där man nästan uteslutande har ansvar för sköra människors välmående och hälsa och bör därför också behandlas därefter.

Rekryteringsbehovet

Äldreomsorgen i Sollefteå kommun är personalintensiv. Dels på grund av den höga andelen äldre, kommunens vidsträckta geografi men också antalet särskilda boenden som finns i många kommundelar. Jämfört med Kramfors där det finns totalt 6 särskilda boenden finns det i Sollefteå finns 10 stycken (varav en i privat drift, Rådomsgården), vilket påverkar både personalbehovet och möjligheten att rekrytera personal.

Fram till 2035 kommer ca 200 undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen att gå i pension, det motsvarar ca 50% av den totala yrkesgruppen. Till detta ska läggas att det i kommunen finns ett antal andra arbetsgivare såväl stora som små som konkurrerar om samma arbetskraft och som står inför liknande utmaningar, t.ex. Region Västernorrland.

Sammantaget innebär detta att inom en nära framtid kan kommunen komma att ha stora svårigheter i att bemanna och bedriva ändamålsenlig verksamhet.

Läget inom Funktionsstöd och Socialpsykiatrin ser näst intill likadant ut. Även här är boendena små och utspridda över hela kommunen vilket gör att det krävs mycket personal för att täcka de behov som finns. Dessutom är Socialpsykiatrins målgrupp växande då allt fler är i behov av stöd och omsorg utifrån ett dåligt psykiskt mående.

Ett nationellt problem det talas för lite om…

Omsorgens rekryteringsproblem är ett nationellt problem vilket på ett sätt är en tröst men på ett annat sätt förvärrar problemet. Ett problem som en enskild kommun står inför kanske kan lösas genom att dra lärdomar och förbättra processer, ett nationellt problem innebär att några sådana enkla lösningar inte finns.

I just detta fall finns det inget som tyder på att kompetensförsörjningen kommer att kunna lösas. Fram till 2035 bedömer SCB att det kommer att saknas 112 200 personer med gymnasial vård- och omsorgsutbildning, det är det enskilt största bristyrket. Med dagens personaltäthet måste var tredje person som kommer in på arbetsmarknaden, behöva välja att arbeta inom enbart äldreomsorgen, dvs 30% av all ny arbetskraft i Sverige.

Trots att den kommande bristen beräknas bli stor finns inte förutsättningar att utbilda i den takt som det behövs. De senaste 9 åren har ca 29 000 elever påbörjat och avslutat en utbildning på vård- och omsorgsprogrammet i riket. I Sollefteå kommun har ca 100 elever avslutat en utbildning de senaste 9 åren. Det ska dock tilläggas att dessa siffror är påverkade av den stora flyktingkrisen som gav ett stort uppsving i antalet inskrivna elever på Sollefteå gymnasium och Vård- och omsorgsutbildningen.

Kan vi verkligen utbilda fler?

Redan idag utgör Vård- och omsorgsutbildningen en stor del av Sollefteå gymnasium. Ungefär 5% av eleverna på gymnasiet är inskrivna på programmet, vilket är den högsta andelen i regionen och långt över riket.

Det är idag svårt att tro att det skulle gå att utöka andelen elever som väljer programmet på ett sätt så att det kan motverka den kommande bristen.

En annan begränsande faktor är att antalet elever av elever som börjar på gymnasieskolan i Sollefteå inte räcker till. Sett till årskullarna som beräknas uppnå gymnasieåldern fram till 2030 och med en fortsatt hög andel som väljer VO-programmet skulle ungefär 70 elever påbörja VO-utbildningen fram till och med 2029.

Invandringen har hjälpt, men…

Den höga invandringen mellan 2014-2018 bidrog till att tillfälligt öka antalet elever till vård- och omsorgsprogrammet. Även om inte alla kunde avsluta utbildningen bidrog det till ett välbehövligt tillskott till främst äldreomsorgen. Men i takt med att invandringen till Sverige minskar gör den även det till Sollefteå.

Arbetskraftsreserven är nästintill uttömd

Arbetskraftsreserven vad gäller personer som är utbildade med en vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå är inte särskilt stor. De personer som har utbildning och kan förvärvsarbeta gör det i stor utsträckning idag. År 2022 var det ett 30-tal personer som har utbildning men är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och ytterligare 84 personer som varken arbetade eller var inskrivna hos Arbetsförmedlingen (t.ex pga sjukdom, förtidspension osv).

Inte heller arbetskraftsreserven i övrigt i kommunen är stor. De senaste åren har arbetslösheten i kommunen varit mycket låg vilket kan delvis förklaras med högkonjunktur och expansiv statlig finanspolitik. Men också att antalet invånare i arbetsför ålder (16-64) minskat med ca 1100 de senaste sex åren.