Köldmedier

En ny EU-förordning om fluorerade växthusgaser (EU 2024/573) trädde i kraft 11 mars 2024. En del förändringar gäller på en gång och andra kommer implementeras över tid. De största förändringarna i och med den nya EU-förordningen är att det har tillkommit nya definitioner för en del utrustningar t.ex. fristående system, delade system och luftkonditionering vilket påverkar vilka utrustningar som får sättas på marknaden inom EU, men också vilka krav som ställs på bland annat läckagekontroll, registerföring och certifiering. Fler ämnen än tidigare omfattas också av nya reglerna vilket påverkar krav på t.ex. läckagekontroll, registerföring, rapportering, märkning och certifiering.

På sikt kommer den nya förordningen även innebära förändrade krav gällande certifikat och utbildningsbevis samt arbete med mobil utrustning. Fler typer av utrustningar kommer också successivt att förbjudas och i den nya förordningen regleras även vidare användning, leverans och försäljning av utrustning som inte längre får släppas på marknaden.

Den 1 januari 2015 började EU-förordningen 517/2014 om fluorerande växthusgaser att gälla. Detta innebär förändringar i kraven på vilka utrustningar som ska läckagekontrolleras och hur ofta. Vissa utrustningar har fått nya krav och vissa omfattas inte längre av läckagekontroll.

Tidigare räknades mängden köldmedier i kilogram. Nu ska detta räknas om till koldioxidekvivalenter (CO2e). Gränsen för läckagekontroll på en anläggning innehållande köldmedier låg tidigare vid 3 kg fyllnadsmängd. Nu är gränsen satt till 5 ton CO2e. Detta innebär att du som operatör måste veta vilken typ och mängd av köldmedium du har för att kunna bedöma om du har köldmedia motsvarande mer än fem ton CO2e. Omräkningen sker genom att man multiplicerar mängden gas (kg) med GWP-faktorn för gasen. GWP-faktorn (Global Warming Potential) anger hur mycket 1 kg av en gas påverkar klimatet i förhållande till 1 kg koldioxid. De olika köldmedierna har olika GWP-faktorer. För att se om din anläggning kommer upp till gränsvärdet, se länk på sidan eller kontakta ditt certifierade kontrollföretag.

Exempel: I en kylutrustning finns 10 kg HFC-404a och GWP-faktorn för gasen är 3922. Mängd (kg) blir då 10 x 3922 = 39 220 kg = 39,22 ton CO2e.

Du som har en köldmedieanläggning utan läckagevarningssystem ska läckagekontrollera med olika intervall beroende på hur stor mängd koldioxidekvivalenter (CO2e) som anläggningen innehåller. Alla aggregat på mer än 5 ton CO2e ska räknas med i den totala mängden köldmedier.
• Aggregat på mindre än 5 ton CO2e har inget krav på läckagekontroll.
• Aggregat på 5-50 ton CO2e ska kontrolleras var 12:e månad.
• Aggregat på 50-500 ton CO2e ska kontrolleras var 6:e månad.
• Aggregat på över 500 ton CO2e ska kontrolleras var 3:e månad.

Läckagekontrollerna ska utföras av certifierat företag med certifierad personal. Se länk under relaterad information.

Exempel:
Om anläggningen kontrollerades den 12 februari 2019 och är på 32 ton CO2e så ska nästa kontroll ske senast den 12 februari 2020. För en anläggning på 322 ton CO2e som kontrollerades den 12 februari 2019 ska nästa kontroll ske senast 12 augusti 2020.

Du som har en anläggning med läckagevarningssystem är kontrollintervallen dubbelt så långa som i punktlistan ovan.

Exempel:
Om en anläggning på 25 ton CO2e med läckagevarningssystem kontrollerades den 3 februari 2020 så ska nästa kontroll ske senast 1 februari 2022.

Om ett aggregat läckt och läckaget åtgärdas måste aggregatet kontrolleras inom en månad från åtgärden.

För anläggningar som innehåller 14 ton CO2e eller mer måste operatören skicka in resultatet av läckagekontrollerna (köldmediarapport) till Miljö- och byggenheten senast den 31 mars efterföljande år, till exempel senast 31 mars 2022 för kontrollåret 2021.

Det är den som står som ägare den 1 januari innehavande år som är ansvarig för att skicka in köldmediarapporten, oavsett om den personen varit verksamhetsutövare under det kalenderår som rapporten avser.

Rapporten ska redovisa alla åtgärder som vidtagits på kylsystemet under det föregående året, till exempel om ett aggregat skrotas. Dessutom ska rapporten redovisa vilka mängder köldmedier som installerats, fyllts på eller tagits om hand. Mängderna ska anges i CO2e.

Vad ska en köldmediarapport innehålla?
• Operatörens namn, fastighetsbeteckning, adress där anläggningen finns.
• Datum för läckagesökning och uppföljande kontroller, samt vilken certifierad kylentreprenör som kontrollerat.
• Påfylld och omhändertagen mängd köldmedia, om påfyllning eller omhändertagande skett.
• Förändringar med aggregaten, om de skrotats eller bytts ut.
• Operatörens underskrift (detta godkänner rapporten), samt kontaktuppgifter till denne.

Enbart köldmedier i utrustning som omfattas av kravet på återkommande läckagekontroll ska räknas in i den sammanlagda köldmediemängden. Den årliga rapporteringen omfattar inte privata hushåll.

Du som ska installera eller konvertera en anläggning med 14 ton CO2e eller mer måste underrätta miljö- och byggenheten i god tid före installation eller konvertering.

• CFC är förbjudet att använda från och med den 1 januari år 2000. Undantag för små enhetsaggregat med en köldmediemängd av 900 gram eller mindre får fortsätta att brukas så länge anläggningen brukas på samma plats.
• HCFC, till exempel R22, md fyllnadsmängd på över 3 kilo är förbjudet att använda, från och med den 1 januari 2015.
• HFC, ännu inga förbud mot påfyllning och användning.
• Utrustning som innehåller köldmedier med GWP-faktor på 2500 eller högre (till exempel R404A) får inte installeras efter 2020.
• Nytt köldmedium med GWP-faktor på 2500 eller högre (till exempel R404A) får inte användas vid service eller underhåll av kylutrustning med en fyllningsstorlek på 40 ton CO2e eller mer, efter 2020. Regenererat eller återvunnet köldmedium får användas fram till 2023.

Överträdelser av de bestämmelser som finns kan leda till miljösanktionsavgift. Det kan till exempel vara om läckagekontroller inte utförs enligt föreskriva kontrollintervall och/eller att den årliga rapporten inte lämnas in i tid. Miljö- och byggenheten är skyldig att ta dessa avgifter även om överträdelsen inte skett med uppsåt eller oaktsamhet.