Kontrollplan och kontrollansvarig

En kontrollplan är ett dokument som innehåller de viktigaste kontrollerna som behövs för att säkerställa att kraven enligt plan- och bygglagen i ditt projekt uppfylls och att vissa riskmoment görs på rätt sätt. Enligt plan- och bygglagen ska en kontrollplan finnas för de bygg- och rivningsåtgärder som kräver bygglov eller anmälan.

En kontrollplan utformas lättast med rader och kolumner där det ska ingå:

• vad som ska kontrolleras
• vem som ska göra kontrollen
• mot vad kontrollens resultat ska jämföras
• på vilket sätt resultatet ska redovisas
• vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand
• vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand

Längre ner finns exempel hur den kan se ut.

Det är byggherren (du som söker bygglov och bygger) som är ansvarig för att det finns en kontrollplan för bygg- eller rivningsåtgärden. Du kan ta hjälp av ex entreprenörer och projektörer som är med i projektet. Finns en kontrollansvarig bistår denna med sin expertis här.

Inför arbetet med att ta fram en kontrollplan behöver du som byggherre i förväg föreställa dig vilka risker som kan uppstå under byggtiden. På Boverkets hemsida kan du läsa mer om hur du gör en riskanalys.

För enkla och mindre bygglovsärenden (ex sätta in kamin, bygga altan, mindre garage etc.) där vi ofta lämnar beslut och startbesked tillsammans och anmälningsärenden kan du lämna in ditt förslag till kontrollplan redan tillsammans med ansökan.
Är det ett mer omfattande projekt räcker det om kontrollplanen lämnas in inför det tekniska samrådet. Men oavsett typ av ärende så ska kontrollplanen finnas hos miljö- och byggenheten innan vi kan ge ett startbesked.

När byggarbetet är klart, ska samma kontrollplan lämnas in igen till oss, men med signaturer och eventuella kommentarer, som visar att kontrollerna är gjorda. En signerad kontrollplan, en så kallad verifierad kontrollplan, är ett av de dokument som behövs för att ge ett slutbesked.

• En ny bostad
• En ny lokal
• En tillbyggnad som innehåller våtutrymmen
• En tillbyggnad som är större än 30 m²
• Takkupor som medför ingrepp i takstolarna eller behov av avväxlingar
• Murar där det är stora höjdskillnader, eller där ett eventuellt ras skulle innebära risker för liv eller egendom, eller för stödmurar som ska stå emot högt jordtryck
• Ny takkonstruktion
• Skärmtak med stora spännvidder
• Ändring av en byggnad, om ändringen är så omfattande att den utlöser följdkrav och därmed utgör en ombyggnad
• Ändring av en byggnad som berör konstruktionen av byggnadens bärande delar
• En cistern som ska förvara mer än en (1) fastighets behov av till exempel olja
• När du ska installera eller göra en väsentlig ändring av en hiss (detta gäller dock inte mindre hissar, till exempel hiss som installeras som bostadsanpassning)

• Tillbyggnad med en bruttoarea mindre än 30 m², som inte berör några bärande delar i den befintliga byggnaden och som inte ska innehålla våtutrymmen.
• Altaner
• Plank
• Inglasning av uteplatser eller balkonger
• Takkupor som inte berör takstolar eller medför behov av avväxlingar
• Skärmtak med små spännvidder
• Nya fönster och dörrar i befintliga väggar, som inte berör konstruktionen av de bärande delarna i byggnaden
• Åtgärder som innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial, eller åtgärder som på annat sätt påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt (obs att det inte gäller om det handlar om en så kallad särskilt värdefull byggnad!)
• Rivning av mindre byggnader där inget farligt avfall uppkommer
• Installation eller göra en väsentlig förändring av en eldstad, en rökkanal eller en anordning för ventilation i en byggnad
• När du ska anlägga en cistern som bara uppfyller behovet hos en enda fastighet
• Nybyggnad och ändring som berör uthus, garage och andra små byggnader (till exempel uthus, bodar, carportar, transformatorstationer och liknande) vars bruttoarea inte är större än 70 m².